1919

Hammarby hoppbacke byggs. Djurgårdens IF (Dif) äger och driver backen fram till 1954.

1954–1963

Dif driver backen genom avtal med Stockholms stad.

* Bakgrundsbilden på denna sida är tagen av okänd fotograf vid Skidspelen i Hammarbybacken 1955. Inför spelen kördes snö från Östersund och Dalarna ner till Hammarbybacken med tåg. Bilden förvaras på Stockholms stadsarkiv.**

1960

Utförsåkning och alpin skidsport utvecklas snabbt i Sverige och Stockholm.

1966

En enkel skidlift sätts på privat initiatitv upp i hoppbacken, som då var stängd.

1967

Några klubbmedlemmar föreslår att man kan använda tippmassor från olika stadsutvecklingsprojekt i staden och använda tippavgifterna för dessa till att utveckla och finansiera en skidbacke.

1970

Olika utredningar på lämpliga tippområden runt om i staden genomförs och efter granskning av olika platser beslutar staden (efter andbudsinfordran) att entreprenörföretaget SIAB ska få ett uppdrag baserat på idén från 1967.

1983

SIAB påbörjar backbygget och i entreprenadåtagandet ingår leverans av två släpliftar med en kapacitet om 2x1200 personer/timme, snökanonanläggning av lågtryckstyp, belysningsanläggning, servicebyggnad med kiosk, toaletter, värmestuga sam en garage- och verkstadsbyggnad. Backen ska utformas med tre nedfarter med varierande svårighetsgrad. Arbetena planeras vara klara 1987.

1988

Efter ett års försening tas anläggningen i drift och Djurgårdens IF återkommer från ett tillfälligt nyttjande av Högdalstoppens skidbacke under tiden byggnationen pågått. Dif har hela tiden följt och lämnat viktiga synpunkter under den pågående byggnationen.

1988–1998

Dif får i avtal med förvaltningen rätten att bedriva vintersport och annan fritidsverksamhet för allmänheten samt i den egna och andra föreningar. Föreningen svarar för och bekostar drift och underhåll av arrendeområdet, inklusive byggnader, anläggningar, inventarier och annan utrustning. Föreningen söker under denna period samarbete med en liftoperatör från Järvsö. Skidbacken är 87 meter hög och har nedfarter som är mellan 250 och 600 meter långa.

1999

Staden har inte för egen del kunnat finansiera en fortsatt drift under perioder av milda vintrar, inte heller kunnat finansiera den utveckling av den tekniska utrustningen som var nödvändig för en fortsatt drift av skidbacken. Ett antal entreprenörer har på uppdrag försökt hålla verksamheten igång men har misslyckats.

2000

Skidbacken stängs på grund av vägprojektet Södra länken. Backen hålls stängd till och med 2003.

2004

Staden återupptar ett samarbete med Dif som försöker få ekonomi i verksamheten, men man misslyckas åter.

2006

Staden godkänner att SkiStar tar över ansvaret från Dif och att företaget investerar och utvecklar backen till en året-runt-anläggning.
SkiStar har fortsatt driftansvar men många är de som tänkt tankar om utveckling av anläggningen och vem vet – det kanske blir inomhusskidåkning i framtiden...

** Objektidentitet för bakgrundsbilden är SE/SSA/1200/Idrottsförvaltningen/K 1 LB_SSA_1200_01_108.