Hur blir snön till?
Principen för att tillverka snö är att med hjälp av högtrycksluft pressa vatten genom ett munstycke. Vattnet finfördelas i luften och de små små vattendropparna fryser till snökristaller innan de landar på marken där de bildar ett snötäcke. Det finns även andra varianter av snökanoner där vatten sprutas ut med hjälp av en stor fläkt.
Tre viktiga faktorer
Det finns tre viktiga faktorer för att tillverka snö – temperatur, luftfuktighet och vind. Alla dessa påverkar hur effektiv snötillverkningen är.
Temperatur och luftfuktighet ger snöläggartemperaturen
För att snö ska kunna tillverkas måste vattendropparna frysa. Då är temperaturen givetvis viktig, men även luftfuktigheten spelar in. När vi jobbar med snöläggning använder vi inte enheten celsius, vi pratar om något som kallas för wet-bulb (wb). I vardagligt språk brukar vi prata om snöläggartemperaturen.
Snöläggartemperaturen är förenklat en kombination av temperaturen vi kan läsa av på en vanlig termometer och luftfuktigheten. Om vi har -3 grader celsius och en luftfuktighet på 70% motsvarar det en snöläggartemperatur på -4,6 wb. Om vi däremot har 100% luftfuktighet och -3 grader celsius så motsvarar det samma snöläggartemepratur, alltså -3 wb.
Grader celsius (°C)
| |
+3 °C |
-0 °C |
-3 °C |
-5 °C |
| Luftfuktighet |
|
|
|
|
| 100% |
+3 wb |
-0 wb |
-3 wb |
-5 wb |
| 90% |
+2,4 wb |
-0,6 wb |
-3,6 wb |
-5,4 wb |
| 80% |
+1,8 wb |
-1,1 wb |
-4,0 wb |
-5,8 wb |
| 70% |
+1,1 wb |
-1,7 wb |
- 4,6 wb |
-6,3 wb |
| 60% |
+0,3 wb |
-3,0 wb |
-5,0 wb |
-6,7 wb |
| --- |
--- |
--- |
--- |
--- |
| 20% |
-2,9 wb |
-5,0 wb |
-7,2 wb |
-8,7 wb |
För att teoretisk sett kunna producera snö krävs en snöläggartemperatur som är under noll. Men en snöläggartemperatur under noll kan, som ni ser på tabellen ovan, uppnås även när det är plusgrader ute! Det låter konstigt, men så är det. Till exempel ger kombinationen med en luftfuktighet på 20% och +3 grader celsius en snöläggartemeratur på -2,9 wb.
Fem gånger mer snö vid -10 än vid -2
Effektiviteten skiljer sig väldigt mycket beroende på hur låg snöläggartemperaturen är. Det beror på att vi kan använda en större mängd vatten i förhållande till luft ju lägre snöläggartemperaturen är. Omvänt måste vi använda mer luft i förhållande till vatten ju högre snöläggartemperaturen är. Ju mer vatten vi kan spruta ut desto mer snö blir det. Vanligtvis börjar vi lägga snö vid en snöläggartemperatur på -1,5 till -2 wb.
Vid en snöläggartemperatur på -10 wb lägger vi ungefär fem gånger så mycket snö som vid en snöläggartemperatur på -2 wb. Den siffran varierar en del beroende på snökanonerna. De nya snökanonerna är effektivare än de äldre, framförallt vid högre temperaturer.
Vinden styr var snön hamnar
Det är givetvis viktigt att så mycket som möjligt av den snö vi sprutar hamnar backen. Om vi har kraftiga vindar och vindar som ligger i fel riktning kan mycket snö hamna vid sidan av backen. Snökanonsystemen är byggda för att fungera bäst vid de vindförhållanden som vi vanligtvis har. Ibland blir vi tvungna att stänga av en del kanoner när vinden ligger fel.
Tillgång på vatten och luft
Vi har snökanoner i de flesta backar. Som många av er har sett så är aldrig alla snökanoner i alla backar igång samtidigt. Vi lägger några backar i taget. Anledningen att vi inte kan tillverka snö med alla snökanoner samtidigt är att tillgången på luft och/eller vatten begränsar den totala kapaciteten. När det är högre temperaturer går det åt mer tryckluft i förhållande till vatten vilket gör att det är luften som är den begränsande faktorn. När det är kallare behöver vi mindre luft och kan spruta ut mer vatten. Är det -10 wb eller kallare är snökanonerna väldigt effektiva och vi kan lägga som mest snö, då är den totala vattentillgången den begränsande faktorn.
För att vi inte ska störa naturen och de fjällbäckar vi tar vattnet från har vi gränser på hur mycket vatten vi får ta upp för snötillverkning. När vi går för fullt är det alltså mängden vatten vi får och kan ta upp utan att påverka naturen och fjällbäckarna som begränsar.
Skillnad mellan kanonsnö och naturlig snö?
Det finns en allmän uppfattning att kanonsnö i skidbackarna är hård och isig. Den bilden stämmer inte riktigt med dagens moderna snösystem. De nya snökanonerna sprutar ut så fina snökristaller att det för en vanlig skidåkare är omöjligt att säga om det är kanonsnö eller naturlig snö när snön ligger pistad i backen. Nedan kan ni se ett filmklipp från Tandådalen där vi åker på enbart kanonsnö.
