|
Vi börjar från början, vad är snö?
Lite enkelt uttryckt är snö en droppe vatten som frusit. Vi skiljer på natur- och kanonsnö. Natursnön faller som nederbörd och kanonsnön gör vi själva. Natursnö är vanligen mycket lättare, torrare och luftigare än kanonsnö. Natursnö är ofta är en tydlig, förhållandevis stor flinga. Kanonsnö består av tätare, rundare och mer kompakta korn genom att den innehåller mer vatten, samtidigt som den inte hinner kristalliseras så länge under de sekunder den fryser innan den landar på backen. Därför blir kanonsnö mycket mer slitstark än natursnö. Det är också därför vi gärna vill lägga kanonsnö direkt på backen på senhösten, för att få en slitstark grund att bygga på. Vi gör egen snö för att natursnön inte skulle räcka till att göra alla våra backar så välpistade som vi vill ha dem. Utan kanonsnö skulle skidsäsongen vara mycket kortare och antalet öppna pister färre.
Snötillverkning i treskift
Att påstå att vi tar snötillverkning på allvar är ingen underdrift. På våra anläggningar i Sälen har vi runt 32 personer som jobbar skift dygnet runt med att göra snö. I Tandådalen och Lindvallen har vi dessutom automatiska system som går igång när det är tillräckligt kallt. Från den 15 oktober har vi folk på plats och vanligen är Tandådalen först ut inte bara i Sälen, utan i hela Norden, med en åkbar pist i slutet på månaden. Att vi formulerar det som ”vanligen” beror på att kanonsnö bara kan tillverkas när det är minusgrader.
Kanonsnö görs av vatten och luft med en snökanon. Snökanoner kan se lite olika ut, men principen är att högtrycksluft pressar vatten genom ett munstycke och skjuter ut vattnet så att det finfördelas. Sedan fryser de små vattendropparna i luften innan de landar på backen och skapar ett konstgjort snötäcke. Bäst effekt får vi från cirka - 10° C, men vanligen gör vi snö så fort det är någon minusgrad.
Det går åt en hel del vatten för att göra snö. Vid full kapacitet kan vi trycka ut över 25 000 liter vatten i minuten (06/07). Att vi lägger snö backe för backe beror helt enkelt på att vattnet inte skulle räcka till alla backar samtidigt. Därför kan det ta några veckor innan vi fått ordning på alla våra pister.
Pistningen, hemligheten bakom välpreparerade backar
När snön är lagd börjar den andra delen av vårt arbete med att skapa sköna, åkbara backar, nämligen pistningen.
Inom Sälenområdet har vi tolv pistmaskiner (06/07). De kan lite tekniskt beskrivas som ”bandgående arbetsmaskiner med ett stort schaktblad framtill samt en fräs och en tung gummiplatta baktill”. Eller så kan man helt enkelt säga att det är pistmaskinerna som är hemligheten bakom att du varje morgon möts av underbara och välpreparerade skidbackar.
Men att köra pistmaskin är ingen lek! Det kräver både expertkunskaper och erfarenhet. Pistföraren ska dels kunna hantera maskinens alla funktioner – bara schaktbladet har 16 stycken – dels veta hur snön ska läggas på bästa sätt.
Vi pistar normalt varje backe varje dag. Eller snarare varje natt. Så snart den sista åkaren lämnat backen tar pistmaskinerna över. Efter en dags åkning måste en backe pistas av flera skäl. Som alla åkare märker förändras underlaget i pisten under dagen. Den på morgonen släta nedfarten förvandlas till en ojämn backe med gropar och pucklar. Efter några dagar skulle vi ha meterhöga pucklar och gropar ner till marken. Det är faktiskt så att puckelpister gör vi genom att inte göra någonting alls med backen! När 100-tals, eller 1000-tals åkare tar sig ner för backen bildas gropar och pucklar där åkarna svänger. I varje skär gräver skidan en aning av snöytan och lägger upp en liten snövall. I ett krön hyvlas snöytan ner omkring en halvmeter i veckan av alla skidor. Samtidigt flyttar alla åkare snö nedför backen. Så för att flytta upp snön igen pistar vi från dalen upp mot toppen.
Därför pistar vi på natten
Pistningen sker på natten av två viktiga skäl. Att pista på dagen skulle innebära för stora
olycksrisker för våra gästande åkare. Dessutom är den nypistade snöytan ganska mjuk, då
maskinen fräser upp cirka 10 cm av det översta snölagret. Och även om den tunga gummiplattan trycker ner snön, och ger de karakteristiska manchesterränderna, så skulle den nypistade ytan på dagen bli sönderkörd direkt. Oftast är pistförarna färdiga på sennatten, och då har den lösa snön 5-6 timmar att frysa ihop och ge en hållbar skön yta att åka på.
De manchesterränder som möter våra morgonpigga åkare har en viktig funktion. Genom att ”kamma” backen så att vi skapar massor med små upphöjningar bildas en större yta som den kalla nattluften kan kyla ner snön genom, än om vi bara gjort en helt slät yta. Snön blir fastare och mer hållbar. Och när de första åkarna skär av de frusna topparna åker den lösa snön ner i de små ”dalarna” och ger en behaglig och skön yta att åka på. En helt slät yta skulle dessutom lätt bli isig och svåråkt.
Backarna med våra dreamparker pistar vi däremot så sent som möjligt. Då hinner snön inte bli så frusen, och vi skapar lite mjukare landningar för dem som hoppar och gör olika trick.
När det snöar blir underlaget förstås mjukare. Det brukar ta några dagar innan snön tryckts och frusit ihop, lite beroende på vilken typ av snö som fallit. I början av säsongen faller vanligen en mer blöt och hård snö. Under januari-februari-mars är natursnön oftast torr och luftig, för att mot vårkanten åter blir lite slaskigare.
Det var allt från snö- och pistskolan.
Välkomna till Sälen och all härlig snö!
Närliggande information:
|
